var det i onsdagskväll. Det var trevligt även om jag fick gå lite tidigare eftersom jag skulle upp tidigt dagen efter och ge mig ut på en lång resa med tåg.
I alla fall så skulle man skriva ett sista alster och tiden ville liksom inte räcka till och jag var tom på idéer. Men så kom jag på: jag skriver och skrivarkursen. Sagt och gjort. Jag läste upp den innan jag gick och fick både tårar och applåder. Inte illa. Och inte bara det! Det fanns kärlek i rummet när jag gick. Så här skrev jag:
Så skulle man då skriva ett sista alster på denna skrivarkurs. Tiden ville inte riktigt räcka till för att knåpa ihop något. Var lite tom på historier på grund av allt arbetsskrivande. Men så kom jag på, varför inte skriva om denna skrivarkurs?
Jag kommer inte ihåg vilka för förväntningar jag hade på denna kurs. Tänkte nog mest att det skulle vara kul med lite skrivande ett tag som inte hade med offerter, protokoll, inlämningsuppgifter, brev till skatteverket mm att göra. Det jag inte hade räknat med var att än en gång upptäcka hur fantastiskt roligt jag tycker det är att träffa människor som jag aldrig skulle ha träffat annars. Hur berörd jag skulle bli både av de andras upplästa berättelser och av de små glimtar av sina liv som de bjöd på.
A, som med sin dyslexi anmält sig till en skrivarkurs! När hon berättade sin saga som var så detaljrik och målande så var jag där i ateljén tillsammans med henne och hennes dotterdotter. Jag fick känna kärleken som fanns mellan dem. Och intressant att lyssna på hur A gör när hon skall skriva något, att hon börjar med att måla.
B, som skrev en sådan underbar berättelse om den arga gubben och om hur den lilla byn hjälptes åt med olika sysslor. En sådan by vill jag bo i. Och jag blev så inspirerad och imponerad av hennes planer på sin barnbok. Hennes entusiasm över alla tips som K kom med och hennes idoghet med skrivandet.
C som skriver dagbok om sitt liv till sina barnbarn. Jag blir varm när jag hör hennes önskan om att ge denna gåva till både barn och barnbarn. Jag hör kärlek i hennes röst när hon berättar det. Och jag uppskattade hennes ”ljugberättelse” om vägen genom skogen väldigt mycket.
D, med sin ”saga” som var så skör och vacker. Jag blev tårögd när jag hörde den för den var lika sorglig som den var vacker. Hennes röst tog mig med till huset som hon skrivit om, jag såg bilen och jag såg mannen och jag hörde saknaden i rösten. Tack D.
Och så E, dina berättelser är så roliga och målande. Du har en humor och har lätt till skratt, vilket jag uppskattar. Och jag håller med K, du har en bra berättarröst. Och livlig fantasi, skall bli spännande och se vad som kommer ut av den.
F, min bordsgranne. En rolig och spännande människa är du. Jag tyckte det var så roligt att improvisera en dialog med dig. Och dina berättelser är värda att höras fler ggr. Jag gillade apan och jag gillade kärlekshistorian. Du har många berättelser kvar att skriva som behöver få läsas av många.
G, att du var en sådan pokerspelare det hade jag aldrig kunnat ana. Skulle vara spännande att få följa kvinnan i din berättelse på fler äventyr. För din berättelse var både fräck och hade spänst. Du bjöd mig på oväntade skratt.
H, jäklar vad du kan rimma!! Det var en fantastisk ”saga” du hade skrivit. Undra vad det skall bli av dig och ditt skrivande. Tack för att jag fick lyssna på den.
Det var också fantastiskt att få träffa och höra I och J berätta om sitt förlag. Två tjejer som kände att de inte fick de stora förlagens öra, så de startade helt sonika ett eget. Girlpower, Me like!!
K, tack för alla dina tokiga berättelser och din generositet med tips och råd. Du satte tonen på kursen med ditt intresse och närvaro i rummet.
Tack till er allihop som berikat mig under våren 2012. Hoppas vi ses igen.
En sak som jag är tacksam för, det är att jag kan känna kärlek till andra människor och hur lätt jag faktiskt har för att göra det. Det finns mer att berätta om denna skrivarkurs och det kanske jag gör vid tillfälle, för efter min uppläsning så hände det något som gjorde mig väldigt berörd.
